Medlemsinloggning
Bjuv logga
  • Hem
  • Senaste nyheterna
  • Kommande evenemang
  • Kontakta oss

Evenemang

Kalender Grid
Lista
Filtrering

Visa evenemangstyp

Last hidden column for tag filter
16
mars
2026
Flykten över Öresund - Klas Lundius
16 mars 2026 12:15 - 13:15

Mitt under Förintelsen inträffade i slutet av 1943 en unik händelse i norra Europa. Trots att Tyskland hade ockuperat Danmark sedan april 1940 hade den danska regeringen vägrat att särbehandla de knappt 8 000 judiska medborgarna och flyktingarna. Men efter oroligheterna under sommaren 1943 införde de tyska ockupanterna undantagstillstånd, regeringen avgick och Hitler beslutade att tiden hade kommit också för Danmarks judar. Ledande tyskar i Köpenhamn läckte överraskande nog ut att en stor arresteringsaktion planerades till början av oktober, och när ryktena om den förestående aktionen nådde ut lyckades nästan alla danska judar fly.

De tog sig till Sverige över Öresund med hjälp av danska och svenska fiskare. Sveriges mottagande av tusentals flyende judar på några få dagar betydde en total omkastning av den tidigare restriktiva politiken. Majoriteten danska polismän vägrade hjälpa till att arrestera dem som fanns kvar, men 481 judar deporterades till koncentrationslägret Theresienstadt. Den danska civila administrationen slutade aldrig att intressera sig för dem, och de flesta överlevde och kunde återvända till Danmark efter krigsslutet.

23
mars
2026
När en atombomb exploderar
23 mars 2026 12:15 - 13:15

Christina Vigre Lundius håller ett föredrag med temat: När en atombomb exploderar.
Konsekvenser på människor och miljö av kärnvapen, när sjukvården blir helt utslagen.

 

Vad händer när det smäller?

När ett kärnvapen exploderar uppstår mycket stora skador på mycket kort tid. Precis som andra bomber skapar det en kraftig tryckvåg och extrem värme, som kan rasera byggnader och skada människor. Skillnaden är att ett kärnvapen är mycket starkare och dessutom sprider radioaktiv strålning, som kan orsaka allvarliga skador långt efter explosionen.

Tryckvåg

När ett kärnvapen exploderar syns först ett extremt starkt ljussken, ungefär som en enorm blixt. Ljuset är så intensivt att det kan blända människor och orsaka svåra brännskador på allt inom ett stort område. Värmestrålningen sprids omedelbart, och utan förvarning finns det i praktiken ingen möjlighet att hinna ta skydd.

Precis där bomben exploderar förstörs allt. Byggnader, människor och föremål förångas eller brinner upp. Kvar blir rök, gaser och små partiklar som stiger upp i luften och bildar ett svampliknande moln.

Strax efter ljusskenet och värmen kommer tryckvågen. Den är extremt kraftig och kan slå sönder hus och byggnader flera kilometer bort. Tryckvågen rör sig med en hastighet på flera hundra kilometer i timmen. Människor nära explosionsplatsen kan dö direkt av trycket, medan personer längre bort kan få allvarliga skador inuti kroppen, till exempel lungskador, sprängda trumhinnor och inre blödningar.

Många skador uppstår också indirekt. Byggnader rasar och begraver människor. Andra kastas mot väggar och föremål. Glassplitter, tegel, betong och trävirke slungas genom luften i hög hastighet och orsakar svåra skador.

Erfarenheter från Hiroshima och Nagasaki visar hur farligt detta är. I Nagasaki beräknas omkring nio procent av de omedelbara dödsfallen ha orsakats av flygande glassplitter. Ungefär lika många dog av annat kringflygande material. I Hiroshima uppskattas så mycket som 30 procent av dödsfallen ha orsakats av fallande eller flygande föremål.

Värmestrålning

”Skuggan” av en stege och en japansk soldat efter atombombningen av den japanska staden Nagasaki, 1945. Soldaten befann sig 2 km från epicentrum när värmen från explosionen brände färgen från ytan av väggen, utom där den skuggades av stegen och offrets kropp. (Foto: Authenticated News/Archive Photos/Getty Images)

Mycket nära explosionsplatsen har värmestrålningen så hög temperatur att nästan allt förstörs direkt. Människor och föremål utsätts för extrem hetta på bråkdelen av en sekund och hela kroppar kan ”dunsta bort” och utplånas. Eftersom värmestrålningen sprids nästan omedelbart finns det ingen möjlighet att hinna ta skydd, om man inte har blivit förvarnad i förväg. Längre bort från epicentrum drabbas många människor av svåra brännskador.

Värmestrålningen orsakar direkta brännskador på bar hud. Kläder kan också fatta eld och förvärra skadorna. Brännskador är mycket allvarliga och kräver lång och avancerad vård, vilket snabbt överbelastar sjukvården efter en kärnvapenexplosion.

Erfarenheter från Hiroshima visar hur förödande detta är. Där beräknas omkring 60 procent av alla omedelbara dödsfall ha orsakats av brännskador.

Den kraftiga värmevågen kan även sätta hela städer och skogsområden i brand. Dessa bränder kan smälta samman till stora eldhav där många människor kommer att skadas eller omkomma. Även personer som söker skydd under jord riskerar att dö av värmen, syrebrist eller genom att andas in giftiga gaser från brandröken, till exempel kolmonoxid och koldioxid.

Värmestrålningen påverkar också ögonen. Det intensiva ljusskenet kan blända människor tillfälligt, och synen återkommer ofta efter några minuter. I vissa fall kan dock ljuset orsaka bestående ögonskador, till exempel brännskador på näthinnan.

Radioaktiv strålning

En kärnvapenexplosion frigör stora mängder radioaktiv strålning. En hög dos kan döda människor omedelbart, medan något lägre doser orsakar akut strålsjuka – en allvarlig sjukdom som leder till långsamt lidande och ibland död efter dagar eller år. Strålning kan också skada arvsmassan, vilket kan göra att barn föds med allvarliga missbildningar.

Initialstrålning

Initialstrålning är den strålning som frigörs direkt vid detonationen. Den består av gammastrålning och neutroner och varar i upp till en minut. Den kan orsaka omedelbara skador på människor, djur, miljö och elektronik.

  • Närmast explosionen är neutronstrålningen starkare än gammastrålningen.

  • Längre bort jämnas förhållandet mellan de två strålningstyperna ut.

  • Intensiteten minskar snabbt med avståndet från explosionsplatsen.

Strålningens konsekvenser

Radioaktiv strålning kan förorena stora områden, vilket kan göra jordbruk omöjligt under år eller till och med decennier. Förgiftning av människor och miljö gör återhämtningen lång och svår, ibland omöjlig.

Radioaktivt nedfall
Strålningen sprids inte bara lokalt utan kan transporteras långt med vindar. Detta kallas radioaktivt nedfall. Människor kan påverkas på två sätt:

  1. Direkt kontakt – genom att träffas av det radioaktiva stoftet som regnar ner.

  2. Indirekt kontakt – genom livsmedel, växter eller djur som tagit upp radioaktiva ämnen.

En dödlig dos strålning kan motsvara energin i värmen från en enda klunk hett kaffe, vilket visar hur liten mängd som kan vara livshotande.

Elektromagnetisk puls (EMP)

Vid en kärnvapenexplosion kan infrastruktur och kommunikation lamslås på grund av en elektromagnetisk puls, eller EMP.

En elektromagnetisk puls (EMP) kan uppstå när ett kärnvapen detonerar på hög höjd. Explosionen orsakar inte direkt förstörelse på marken, men kan slå ut elektronik, elnät och satelliter över enorma områden.

EMP uppstår när gammastrålning från explosionen passerar genom luften och slår ut elektroner ur luftens molekyler. Elektronerna bildar en kraftig strömpuls som alstrar ett elektromagnetiskt fält. Detta fält sprider sig sedan som en mycket kortvarig våg – den elektromagnetiska pulsen.

Effekter på elektronik och samhälle

EMP kan orsaka allvarliga störningar och skador på elektronik, vilket är ett stort hot mot dagens moderna samhälle. När kärnvapnet exploderar bildas kraftiga elektromagnetiska fält som:

  • slår ut elförsörjning

  • förstör elektroniska system

  • slår ut kommunikation, GPS och datatrafik

  • kan påverka samhällsviktiga funktioner som sjukhus, räddningstjänst och transporter

Ett historiskt exempel inträffade 1962, då USA testade ett kärnvapen högt över Stilla havet. Effekterna märktes ända på Hawaii: gatubelysning slocknade, radio och telefoni slutade fungera och flera satelliter förstördes.

Den infångade energin kan överföras till datorer och andra apparater, vilket kan skada livsviktiga system som el-, vatten- och kommunikationsnät. Utan dessa system blir samhället mycket sårbart.

Vid en stor vätebombsexplosion på hög höjd kan EMP påverka elektroniska system över ett område lika stort som norra Europa.

Satelliter och elnät är särskilt utsatta

Idag finns över 13 000 satelliter i låg omloppsbana, men bara ett fåtal är skyddade mot EMP. En relativt liten kärnladdning som sprängs på hög höjd kan:

  • slå ut upp till 90 % av dessa satelliter inom en månad

  • orsaka stora skador på kraftnät genom extremt höga spänningar

Reparationer och ersättningar kan kosta hundratals miljarder dollar, och de globala ekonomiska konsekvenserna skulle bli ännu större.

Unik förstörelsekraft

Kärnvapen har en förstörelsekraft som saknar motstycke och räknas som massförstörelsevapen. Vid en detonation frigörs enorma mängder energi i form av tryckvåg, värmestrålning och radioaktiv strålning. Tillsammans orsakar dessa effekter omfattande förstörelse av människor, samhällen och miljö på mycket kort tid.

Kärnvapen innebär därför en helt ny nivå av hot mot mänskligheten. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att dessa vapen inte är naturkrafter – de är skapade av människor. Det är människor som fattar besluten om deras användning, och det är också människor som har möjlighet att nedmontera och avskaffa dem.

 

30
mars
2026
Klubbmöte
30 mars 2026 12:15 - 13:15
13
apr.
2026
Helsingborgs historia - Lennart Sjöborg
13 apr. 2026 12:15 - 13:15
Helsingborg, en av Sveriges äldsta städer, omnämdes första gången 1085 och har tack vare sitt strategiska läge vid Öresunds smalaste delm ( där "helsing" betyder hals ) varit en viktig Dansk fästning och handelspost under medeltiden. Efter Skånes övergång till Sverige 1658 minskade stadens betydelse under en tid, men under 1800-talet växte staden snabbt till en betydande industri- och hamnstad, känd som "konsulernas stad".

 

 

Viktiga historiska punkter: 

  • 1085: Danske kungen Knud den Helige nämner Helsingborg som stad i ett gåvobrev.
  • Medeltiden: Borgen, med sitt torn (senare Kärnan), var en av Nordens starkaste och kontrollerade sjöfarten.
  • 1600-talet: Krigen mellan Sverige och Danmark drabbade staden hårt. Efter freden i Roskilde 1658 blev staden svensk.
  • 1710: Magnus Stenbock besegrade den danska invasionshären i slaget vid Helsingborg.
  • 1800-talet & 1900-talet: Stark industrialisering och befolkningstillväxt. Hamnen utvidgades och staden blev ett centrum för handel och sjöfart, känd som "konsulernas stad" tack vare inflytelserika företagsledare som Petter Olsson och Nils Persson.
  • 1900-talet: Moderna stadsutvecklingsprojekt, inklusive anläggandet av Knutpunkten och senare omdaningar som H22, har format dagens Helsingborg.
  • Stavning: Mellan 1911 och 1971 stavades staden officiellt Hälsingborg. 

Kända historiska platser: 

  • Kärnan: Det 30 meter höga medeltida tegeltornet, en rest av det ursprungliga slottet.
  • Mariakyrkan: Från 1300-talet, belägen i stadens centrum.
  • Jacob Hansens hus: Från 1641, ett av de äldsta bevarade husen.
  • Ramlösa Brunn: Grundades 1707. 

Helsingborg har utvecklats från en orolig gränsstad till en modern, dynamisk stad som utgör en del av den integrerade Öresundsregionen. 

 
 
 
20
apr.
2026
Optiker och Optometrist - Gustav Brinkby
20 apr. 2026 12:15 - 13:15

Gustav Brinkby är Optiker och Optometrist och talar under ämnet: Hur arbetar vi och hur ser framtiden ut?

27
apr.
2026
Ego föredrag - Anna Kulle Säfstrand
27 apr. 2026 12:15 - 13:15
04
maj
2026
Den Ryska skuggflottan - Ulf Steinert
04 maj 2026 12:15 - 13:15
 Idag kommer sjökapten Ulf Steinert föreläsa  om bl.a. ryska skuggflottan och sitt långa liv som sjökapten ute på väldens hav. Ulf har tillbringat hela sitt yrkesliv på kommandobryggan . Ulf är bördig från Helsingborg.

 

11
maj
2026
NATO möte i Helsingborg - Jan Tornerhjelm
11 maj 2026 12:15 - 13:15

Historiskt Natomöte i Helsingborg 21–22 maj

Den 21–22 maj är Helsingborg värd för Sveriges första Natomöte. Det är en unik historisk händelse och ett stort arrangemang när Nato med Mark Rutte, generalsekreterare, och de 32 utrikesministrarna kommer till Helsingborg.

Under dessa dagar står Helsingborg i det internationella rampljuset vilket kommer synas i staden och även påverka trafik, framkomlighet och tillgång till vissa delar av centrala Helsingborg. Natomötet är inte öppet för allmänheten och går inte att besöka. Säkerheten kring mötet är polisens ansvar. 

På denna sida finns aktuell information och länkar till andra myndigheter. Här kan du också läsa mer om Natomötet och Helsingborgs roll som värdstad. 

 

 

14
maj
2026
Bornholmsresan 14-17/5
14 maj 2026 9:00 - 17 maj 2026 19:30
18
maj
2026
AG Thomas Andrén besöker oss
18 maj 2026 12:15 - 13:15

Thomas Andrén vår Assisterande Guvenör besöker oss men även Per Olov Ganestam  från Åstorps Rotary kommer och pratar kort om Söderåsrallyt. Han kommer och berättar om Rallyt plus vilken hjälp han behöver vid kontrollen på Varagårdsskolan i Bjuv lördagen den 13 juni.

25
maj
2026
Klubbmöte - Glimtar från Bornholmsresan
25 maj 2026 12:15 - 13:15

Vad hände på Bornholm och vad gör vi nu. Kom så får du höra och vara med och påverka.

01
juni
2026
Gamla Bjuf
01 juni 2026 12:00 - 13:15

Den här gången är det extra viktigt att anmäla sig eftersom vi ska ordna maten som vi äter på plats hos Gamla Bjuf.

 

 Vi besöker föreningen Gamla Bjuf där Marita & Hans Hjärpe presenterar föreningens arbete.

Föreningen

 

I september 1983 satt Lars Håkansson (präst) och Ronny Persson (anställd på pastorsexpeditionen) och pratade om kyrkans historia. De diskuterade också om hur Bjuv sett ut förr och nu. Eftersom de var ganska säkra på att Bjuvs hembygdshistoria nog intresserade en hel del av Bjuvs invånare och även utflyttade, beslöt de sig för att starta en hembygdcirkel. Cirklen startade den 6 okt. 1983 oc hbestod av 7-8 deltagare, som träffades varannan torsdag med studier inom olika teman rörande hembygden. Foton insamlades och dokomenterades. Judith Rydberg och Viola Lundström var ett par av deltagarna, som hade stora kunskaper om Bjuv från förr.

 

Efter knappt ett år tog man i cirkelgruppen beslut om att utöka det hela genom att strta en förening och så den 20 september 1984 gick startskottet för Föreningen Gamla Bjud pch det blev en "flygande start" enligt HD:s söndagstidning den 23 sept. Inte mindre än 27 medlemmar anslöts direkt. En interimsstyrelse bildades bestående av Lars Håkansson ordf., Bengt Thomasson v. ordf., Ronny Persson kassör, Viola Lundström sekr. och Åke Hagberg ledamot.

 

Många "bjuvsingar" och "bjuvsbor" strömmade till föreningens möten, där deltagarna delades upp i olika intressegrupper, som forskade efter det Bjuv som varit inom hantverk, affärer, järnväg, skolväsendet, "Plassen", m.m.. Olika sammankomster med bl.a underhållning och föredrag anordnades. Här kan bl.a nämnas att Gösta "polis" Nilsson, som också väckte tanken på att återupprätta Tivoliparken, vilken under många år blev Åke Hagbergs skötebarn. Hagberg som också flitigt dokumenterade med videokamera allt som hände i Bjuv. Bland övriga anlitade föredragshållare kan nämnas Jan-Öjvind Swahn.

 

En annan välbesökt begivenhet, som anordnades, var torsdagarna på "Plassen", en succé som samlade mycket folk från när och fjärran. Blev en slags hemvändardag. Hjalmar Lindkvist jr. invigde den första torsdagen (1987) med tal inför tusentalet besökare. En tillfällig återblick till revyernas tid i Bjuv. "Bjuviga tider", med gamla revysketcher och de gamla revyrävarna, var ett annat uppskattat arrangemang

 

År 2009 firade Föreningen Gamla BJuf sitt 25-årsjubeleum, vilket visar att det Lasse och Ronny en gång trodde på var helt rätt.

 

Måndagsgruppen skapade vi för att behålla Bjufs historia. Under måndagarna kommer vi samman för att scanna in gamla foton, texter och liknande för att arkivera dem.

 

Såklart är måndagsgruppen till för alla och vi uppskattar

 mottagning av gamla foton och liknande för avskanning.

 

Måndagsgruppen äger rum på måndagar mellan 9 - 12

på Gamla Sjukhuset  Sjukhusvägen 20 ,.och när varnade består av nedanstående:

 

Marita Hjärpe - Ordförande

Vakant  -V. Ordförande

Hans Hjärpe - Kassör

Lars Nilsson- Sekreterare

Agneta Nilsson - Ledamot

Vakant - Ersättare

Hasse Pettersson - Revisor

Bert Nilsson - Revisor

Anna Eriksson

 

 

Välkommna!

 

 

Styrelsen / Måndagsgruppen

08
juni
2026
Splendor Plant - Niels Andersen
08 juni 2026 12:15 - 13:15

 

 

Din leverantör av trädgårsväxter

Splendor Plant är Nordens ledande partiplantskola och leverantör av trädgårdsväxter. Med djupa rötter i odlingstradition och en stark drivkraft för innovation, erbjuder vi ett brett sortiment av friska, livskraftiga växter som är anpassade för svenska förhållanden.

Vår verksamhet utgår från naturen och från en stark vilja att bidra till lösningar för en grönare framtid. Genom nära relationer med våra kunder och partners, strävar vi efter att skapa växtmaterial och affärslösningar som inte bara fungerar idag utan också rustar oss inför morgondagen. 

Ni hittar oss i Kullabygden, strax utanför Höganäs, i Skåne. Här produceras årligen över 900 000 st växter, för garden centers, anläggare, kommuner, kyrkogårdsförvaltningar och andra kunder. Vi har som mål att leda vägen till en levande jord och en grönare framtid.

Välkommen att växa med oss

 

todo implement alt

Hur allt började

1961 startade Berta och Gustav Andersen Ödåkra Plantskola utanför Helsingborg. Sönerna Bo, Sven och Nils växte upp på plantskolan. 

1973 köpte föräldrarna mark i Svanshall där nuvarande Splendor Plant ligger. Året därpå började Sven och Nils odla fruktträd på fritiden – hela 5 000 stycken per år. Alldeles för stora kvantiteter för Ödåkra Plantskola att hantera och bröderna började därför sälja i grossistled. Fröet till dagens verksamhet var sått! 

1979 Bröderna tog gemensamt över driften av plantskolan och investerade under årens lopp i mark och gårdar. Växtsortimentet ökade och verksamheten stod snart på tre ben – försäljning mot grossistled, egen odling och detaljhandel. 

1991 ombildades verksamheten till två bolag, Ödåkra Plantskola Detalj AB och Splendor Plant. Några år senare såldes Ödåkradelen, och fokus låg därefter på odling och partihandel I Svanshall.

15
juni
2026
Hans-Åke Jönsson berättar om Konsul Olsson
15 juni 2026 12:15 - 13:15
Konsul Olsson

Petter Olsson, född 1830 i Fleninge, död 1911 i Helsingborg, var en svensk företagare och riksdagsman, verksam till större delen i Helsingborg.

Den driftige och framsynte Petter Olsson kom att bli en av de, för stadens utveckling, mest betydande personerna. Hamnar, järnvägar och industrier har genom Olssons energi blivit anlagda och bidragit till Helsingborgs uppsving vid slutet av 1800-talet.

Bland de industrier som Olsson helt eller delvis grundade i Helsingborg var en ångkvarn, tegelbruk, sockerbruk och gummifabriken/Tretorn + låg bakom flera av Helsingborgs järnvägsförbindelser. Dessutom låg han bakom utbyggnaden av Helsingborgs hamn där man tillförde fler hamnbassänger som var djupare och större än vad som funnits innan. 

Konsul Olssons plats
Är ett torg i centrala Helsingborg, i anknytning till gågatan Kullagatan. 

 

22
juni
2026
Bjuvsfesten - Lena Bergkvist
22 juni 2026 12:15 - 13:15

Bjuvsfesten 2026

 

Efter en helt magisk fest fylld av musik, möten och glädje är vi nu igång med planeringen inför nästa års upplaga. 

Bjuvsfesten 2025 blev något alldeles extra, tack vare er som kom, alla som medverkade och alla som på olika sätt bidrog

till att skapa en varm och levande festivalstämning.

 

Nu tar vi med oss energin, inspirationen och erfarenheterna in i arbetet med Bjuvsfesten 2026 den 28-29 augusti. 

Målet är detsamma som alltid: att skapa en fest för hela kommunen, där kultur, gemenskap och upplevelser får stå i centrum.

Under året kommer vi att fortsätta uppdatera hemsidan med nyheter, program, samarbeten och allt annat som växer fram längs vägen.

 

Prenumerera på denna kalender

Genom att lägga till adressen nedan i din kalender visas aktuella event.

Hjälp mig att lägga till det här abonnemanget till min:

  • Outlook-kalender
  • Google Calendar
  • Apple Calendar
Redigera denna sida
Drivs av ClubRunner © 2002–2026  Alla rättigheter förbehållna.
Integritetspolicy | Cookie Policy | Online-hjälp | Systemkrav